malindasliv

Ja nu är ännu ett år till ända...
Vad har detta år fört med sig?
Ja den största händelsen i år är ju naturligtvis att jag har blivit Fru Häggkvist:)
Vilken otrolig känsla det var att stå där och bli ett med mannen i mitt liv...Jag älskar dig så mycket Ken:*

Andra stora händelser under detta år är att Noa började i skolan och Clara började i Gymnasiet...nästa år är det Alicias tur att bli en "skolflicka"...hon längtar så himla mycket:)

2010....ett år som har gått i kämpandets tecken. Jag har kämpat med sjukdomar som aldrig går över...älsklingen har kämpat med skolan....så jag hoppas att 2011 inte kommer att bli lika kämpigt.
Framförallt så hoppas jag på ett mycket FRISKARE år:)

En annan sak som jag hoppas går i lås är husförsäljningen...jag vill flytta NU!!!;)
Vi har huvudet fullt med olika projekt i vårt nya hus jag och min älskling...så jag hoppas att det blir snart:)

En annan sak som jag ser framemot under 2011 är att det kommer att födas en hel del barn som jag kommer att få snusa på...mysigt värre;)

Vad ser ni fram emot under 2011...eller vad hoppas ni att det året för med sig?

Ha det bäst allihop och lyssna på en favorit i repris...men det finns bara en nyårslåt och det är denna :)

GOTT NYTT ÅR!!:))

Å jisses...det finns massa minnen som jag skulle kunna skriva om.
Men mitt val faller på när vi syskon var med på Kubbyran för första gången;)

Det var hysteriskt roligt...vi hade taktiktränat i...ja hur många minuter kan det ha varit...ca 70 kanske sammanlagt;)

Men vi hade taktikdruckit desto mer;)

Ja hur som helst så hade vi super roligt...vårt lag hette Brothers and Sisters...sen så hade vi gjort fina namnlappar som vi fäste fast på ryggarna..på min stod det SISTER 1 och mitt namn:)

Vi avslutade dagen/kvällen med att åka in på krogen...kanske inte var såå smart dagen efter...men,men är huvve dumt...så ja ni vet;)

Hoppas verkligen att det blir av att vi är med nästa år...för i år så stöp det från alla möjliga håll...tyvärr:(

Näpp..nu ska jag ta och spela lite Bingolotto...
Älsklingen vann en ny lott förra helgen så då hämtade jag ut en ny idag och köpte en till...så nu har vi kvällen räddad;)

Mitt låtminne för dagen blir en "gammal" goding som jag inte har hört på några år...men den väcker en himla massa minnen till liv;)
Ha en fin kväll folket...kram:))

Ja min första kyss...haha det var många många år sen det;)

Jag var 11...han var betydligt äldre...det var för övrigt han som var min första kärlek också:)

Vi var hemma hos en kompis och vi låg på en säng (tror jag)...inte bara han och jag utan vi var flera stycken som såg på en film.
Sen så kysste han mig...bara så där...

Pussar hade jag ju fått och utdelat tidigare...men ingen kyss...med tunga och allt;)
Det levde jag väldigt länge på måste jag säga;)

Senare i livet så har man ju varit med om betydligt fler kyssar...men det är med facit på hand bara 1 som var den "riktiga" kyssen:)
I min bil utanför sjukhuset(romantiskt va´?)...den första kyssen som jag fick av min man...den var magisk:)
Det låter kanske skit töntigt...men så var det i alla fall;)

Nä...nu ska jag slå in paket till min lilla gotjej Signe som fyller 3 år i morgon:)

Ni ska få lyssna till lite skönsång av Mr. Coverdale...ha det gott:))

Kram

Ja vad är mina drömmar?
De flesta av mina drömmar har faktiskt redan gått i uppfyllelse....

Jag har 4 underbara barn som jag älskar över allt annat på jorden.
Jag har den underbaraste mannen som finns...han är allt jag nånsin velat ha...allt jag har drömt om hos en partner...på alla områden:)

Vi är så oerhört lika jag och min man...vi tänker lika, gör lika, köper lika, tycker lika om det mesta...
Vi har några få saker som skiljer oss åt...som att jag gillar Lingon men det gör inte han t.ex;)

Men det jag drömmer om just nu...är att få huset sålt. Att vi får flytta in i det nya huset....att min man får ett fast jobb så att vår ekonomi är tryggad:)

Det är det jag drömmer om:)

En annan önskan som jag vill ska slå in är också att allt kommer att gå bra för min son...naturligtvis även för mina andra barn. Men just nu så är det fokus på att han ska må bra:)

Nu så ska jag gå ner till min "dröm man" och föreslå att vi ser en film:)

Ha en fin kväll allihop..kram

Men först en liten melodi....den handlar om livslång kärlek. Vilket jag hoppas att få uppleva med min älskade man:)

God fortsättning allihop!
Jag har varit lite tunn med bloggandet nu i några dagar men det tror jag att de flesta är i dessa tider;)
Men...jag ska skärpa till mig..lovar!

Det är alldeles tyst i hela huset...älsklingen är på jobbet, hunden har varit ut och morgonrastats och barnen sover fortfarande:)

En riktigt skön "ensam morgon" med andra ord;)

Idag så kommer småtjejerna hem så i kväll så kommer ÄNTLIGEN Tomten:))

Tomten hade ju naturligtvis varit hit och lämnat paket redan igår så att killarna fick öppna några klappar:)

Överlyckliga blev de över att få sina fina bilar...sen var kvällen räddad för deras del;)


Min älskade son är också hemma över julen och tjejerna är verkligen jätte glada över att få dela rum med honom nu när de kommer hem.
Alicia frågade : "Hur många nätter ska Chrille sova på mitt rum?"
" Tre ,svarade jag:"
" Åh, vad mysigt det ska bli:)"
Hon sakknar verkligen att inte ha honom hemma...

Igår så var även min kära syster Sara här och firade julen med oss...men hon åkte till vår bror igår kväll och sussade där i natt.

Men vi träffas en sväng idag med;)

Nu hör jag att killarna är vakna...så snart så blir det frulle för hela slanten;)

På tal om Frulle....På julaftonsmorgon så hade jag planerat tillsammans med Noa att vi skulle fixa mys julfrukost åt hela familjen (han är alltid den som vaknar först).
Så jag hade sagt till honom att kom och väck mig du när du vaknar så fixar vi frukost;)

Nu var det ju bara det att han för en gångs skull sov längre än sin bror...så Melwin och Clara satt i tv-rummet och "väntade" på att Noa och jag skulle fixa en överraskining...
Ja det blev ju bra i slutändan och alla fick tomtegröt och massa annat gott:))

Men som sagt...God fortsättning!
Här kommer en vacker julsång att lyssna på...kram

Den här veckan som nu går mot sitt slut har varit väldigt händelserik...på gott och ont;)

Min bil ville inte leva vidare längre...så snart ska den få somna in på skroten:(
Trist som bara den när min bror har hållit på att laga den väldigt många gånger...men,men sånt är livet.
Nu har jag i alla fall fått tag på en annan bil av min kära kusins sambo..tack så mycket att du ville sälja den;)

I måndags så fick jag samtal från Förskolan att Signe var jättedålig...så det var  bara att åka och hämta hem henne...Hon hade jätte ont i örat och hög feber.
Senare på dagen så kom killarna hem från skolan och då hade Melwin Ögonfluss...så då blev även han hemma några dagar.

Samma kväll så kommer Alicia och säger att hon inte känner sig pigg...så då hade även hon feber.

Fast på ett sätt så är det lika bra att de blev sjuka samtidigt allihop än att de ska sprida ut sig....
Så den enda som egentligen har varit pigg denna vecka av barnen det är Noa...för även Clara åkte dit på Ögonfluss..

På tal om Noa...så har han varit på sitt första klassdisco...6 år gammal:)
Ni kan ju gissa om han var mallig när jag skjutsade dit honom..det bara lös ur ögonen på honom om förväntan:)
Roligt hade han haft i alla fall...dansat, druckit bål och fått äta en massa gott:)


Jag var hemma och Vabade onsdag och torsdag...pga att min man hade fullt upp med skolarbetet dessa dagar...så då passade jag på att julstöka lite.
Nästan all mat är klar...ska handla det sista i morgon på lunchen hade jag tänkt:)

Sen så den mest tråkiga insikten denna vecka är att vi förmodligen måste he bort vår hund...Elton:(

Efter jul så kommer Ken att vara inne på skolan varje dag...även om han slutar kl.12..så är han inte hemma före 14 med bussen och det blir för länge för honom att vara ensam...

Känns pissigt som fan och jag hoppas verkligen att vi kommer fram till någon bättre lösning...


På tal om Elton så "ropar" han på mig nu och vill gå ut...så det är väl bara att klä på sig då:)

Ha en fin dag everyhopa:)

Men först en liten melodi så jag kommer i julstämning (har ingen julkänsla alls ännu)....

Ja jag är ju inte som alla andra kvinnor när det kommer till handväskor;)

Jag har det jag behöver för stunden...
Det kan t.ex vara...blöjor, en extra napp,cerat, lite make, börsen naturligtvis, mobil,nycklar.

Ja såå tråkig är jag när det kommer till handväskor;)


Ha en bra dag gott folk:)

Men först en liten melodi....ett litet lugnt uppvaknande så här på en lördagsmorgon:)

Det har blivit ett väldigt hopp mellan dag 10 och 11...men jag ska bättra mig...jag lovar;)

Mina syskon....ja vad ska jag säga om dem?
De är en del av mitt liv...en del som jag aldrig skulle vilja vara utan. Jag älskar dem allihop så himla mycket och vi har en jättefin kontakt:)
Det är ju inte alla som har det med sina syskon...vi har aldrig bråkat (i vuxen ålder alltså)
Knappt när vi var barn faktiskt om jag ska vara ärlig..

Peter ( som är 1 år yngre än mig) och jag vi bråkade faktiskt ganska så mycket som barn...kanske var för att vi var så nära i åldrar.

Linda (som är 3 år yngre än mig) och jag...vi delade rum så självklart så hade vi meningsskiljaktigheter...men vi slogs aldrig som Peter och jag kunde göra....tror jag i alla fall;)

Andreas(som är 8 år yngre än mig) och jag...vi bråkade aldrig och då menar jag verkligen aldrig.
Det fanns som ingen anledning till det...han var ju bara liten och söt;)

Sara(som också hon är 8 år yngre än mig) och jag...vi bråkade aldrig heller hon var ju också bara liten och söt;)

Vi har så roligt när vi träffas vi syskon...synd att det blir alldeles för sällan numera.
Den jag träffar mest är faktiskt Peter...vi bor ganska så nära varandra:)
Ante bor i stan, Linda i Härnta och Sara bor numera i Stockholm.

Förr om åren så hade vi syskonträffar varje år..men det dog som ut.

Om jag ska beskriva dem var för sig mina älskade syskon så skulle det bli så här:

Peter...han är en som alltid finns där när man behöver...ja det gör alla mina syskon..men Peter har hjälpt mig otroligt mycket med min Fåååård bl.a En otroligt duktig fotograf och även en obotlig romantiker:) Love you<3

Linda...hon är ofta mer som en "bästa vän" än min syster. Jag hade absolut haft henne som min bästa vän även om vi inte ens var släkt med varandra.
Vi har så roligt tillsammans....saknar verkligen att ha henne nära:(
Hon är den som tar fram Dammsugaren när hon är på besök...hos oss alla syskon;) Ja...hon lider av lite...men bara lite städmani;)
Fast du har blivit mycket,mycket bättre Linda;)
Love you<3

Andreas...han är en man med många järn i elden..samtidigt. Ibland så blir jag lite orolig att han ska "jobba ihjäl sig" som man säger. Men jag tror att han har förstånd nog att känna efter vad han pallar med:)
Han är så mån om alla andra...det är en otroligt fin egenskap han har...sen så har han en underbar humor;)
Love you<3

Sara...hon är ju bara sååå Phoebe från Vänner;) På ett mycket bra sätt:)
Hon är så otroligt rolig att umgås med och jag älskar hennes humor:) När hon kommer på besök hos någon av vi syskon...så hittar man henne oftast "vilande" i någon soffa;)
Hon är också en kvinna med många järn i elden....ta inte ut dig du heller gumman...
Love you<3

Nu ska ni få lyssna på en liten melodi om systrar och bröder...suss gott folket:))

Haha...ja det var ju kul att det skulle bli detta tema en arbetsdag;)

Jag hade på mig Jeans faktiskt...i normala fall så har jag kommunens "egna" byxor med en massa fickor på och med Kommunloggan....men inte idag.
Långkallingar under för det är så himla kallt.
Blå T-shirt och arbetsväst;)

Roiligare än så var det inte;)

Näpp nu äre dags för veckans höjdpunkt...att se Jay vinna idol;)

En liten melodi först då naturligtvis....av ingen mindre än Jay och Linnea...de 2 bästa deltagarn i Idol nånsin;)

So long folks....

Ja nu så ska jag alltså beskriva min tro...
Jag är inte religiös...tror inte på gud men tycker ändå att det är rofyllt och mysigt att vara i en kyrka:)

Bibeln har jag läst...mest bara för att. Men jag har väldigt svårt att tro att det har varit så som det beskrivs där.
I min värld så kan vem som helst ha suttit och diktat bibeln som vilken saga som helst.
Jag menar det är lika osannorlikt att bli gravid utan ett samlag som att det finns talade bockar som går över en bro;)

Men,men nu skulle jag ju skriva vad jag tror på inte vad jag INTE tror på;)

Jag tror på reinkarnation...att vi föds igen.
Att människor som vi har omkring oss har vi haft i tidigare liv och mest troligt i kommande liv också.
Jag tror att alla människor som vi träffar på om det så är bara för ett ögonblick har en betydelse....

Vissa människor som man träffar på känner man en oförklarlig dragning till...fastän man aldrig har träffats förr...i detta liv i alla fall.
Jag tror då att det är minnen från ett tidigare liv som ger sig till känna och att någon cell från kroppen minns just den där personen...därför känns den så bekant:)

Men jag kan ha helt fel...fast detta är vad jag tror.

Och jag vet med bestämdhet...att man får tro precis vad man vill:))

That´s all for today folks:)
Nu ska jag åka in till Bäpa och gå en sväng på ICA för att sen hämta min älskling från jobbet:)

Ha en fortsatt fin kväll allihop och lyssna och njut av en riktigt fin låt av Eldkvarn....

Först så hade jag tänkt att skriva om när jag träffade min man....men det har ni ju redan hört:)
Sen så tänkte jag skriva om ett annat roligt ögonblick...bland det roligaste jag har gjort faktiskt....men det väntar jag med;)

Det blir ett av de jobbigaste ögonblicken i hela mittt liv...hittills ska jag väl tillägga.

Min mamma hade varit sjuk i över 1 års tid när det första ögonblicket var.
Hon hade gått ner så otroligt i vikt och vägde bara 45 kg när jag följde med henne upp till Umeå på sjukhuset.
Jag ville följa med för att tala med läkaren om varför man inte satte in dropp eller liknande på mamma för att hon skulle gå upp i vikt...

Det mamma hade fått höra (eller tagit in) var att om hon bara gick upp i vikt så skulle hon kunna bli opererad...så vi syskon fattade inte något alls...varför la man inte då in henne på sjukhuset och såg till att hon ökade i vikt istället för att hela tiden gå ner i vikt som hon nu gjorde??

Så när det var dags att träffa läkaren så ville mamma att jag skulle följa med henne in i undersökningsrummet...de skulle kolla hjärta och lungor bl.a.....den bilden av min mamma när hon låg där på britsen...alldeles mager och bröstkorgen såg ut som att den var gigantisk i jämförelse med resten av kroppen...den var hemsk:(

Min mamma har alltid varit rund så länge jag kan minnas...hon hade lyckats gå ner jättemycket i vikt innan hon blev sjuk....men nu var det verkligen bara skinn och ben på henne.

I alla fall så när de var klar med undersökningen så var det dags för samtal innan mamma skulle bli nersövd för undersökning av limodern...där då cancern satt.
Så när vi satt där i rummet och pratade så frågar jag ju då läkaren naturligtvis...allt det vi undrade över. Framförallt då varför man inte såg till att hon gick upp i vikt om det nu var den avgörande saken till att operera bort cancertumören?

Då tittar läkaren på mig och säger" Din mammas tumör går inte att operera bort, den är 6x12cm stor och har vuxit fast i bäckenbenet. Det finns inte någon läkare som ens skulle vilja försöka operera bort den för då skulle hon förblöda"

Hon hade lika gärna kunnat slagit mig hårt,hårt i huvudet med en slägga...så fruktansvärt kändes det....att där och då få reda på att min mamma klarar inte detta...hon kommer att dö i denna sjukdom och hon är bara 52 år gammal!!!

Jag kämpade för att hålla mig stark inför mamma...samtidigt som jag bara ville bryta ihop totalt.
Operationen de hade pratat om var i njurarna...att hon skulle få dränage direkt därifrån.

Sedan när mamma sövdes...då äntligen kunde jag få bryta ihop och kunde ringa mina syskon...jag har nog aldrig känt mig så hjälplös som då i hela mitt liv.

Senare när vi stod i hissen på väg upp till vårt rum på Patienthotellet så tittar mamma på mig och säger...."Inte vara ledsen nu gumman....jag tänker inte ge upp"

Min låt för dagen är en annan "Mammalåt"...Lyssna och njut.

Kram

Jag hade som inte riktigt tid att blogga igår...tog en sväng till Ume bara sådär och var inte hemma förrän klocan var över 22...så därav ett glapp i mina"dagar";)

Min bästa vän...ja det finns några stycken i mitt liv som jag skulle säga är mina bästa vänner:)

De är personer som jag har känt under en längre tid och under en kortare tid:)
Jag har en väldigt stor bekantskapskrets...men de är bara några som är"bästa vänner".


Min syster Linda är en av mina bästa vänner...jag älskar dig så mycket:)
Jag älskar ju även mina andra syskon naturligtvis...men Linda kan jag verkligen prata med om allt:)

En annan av mina bästa vänner är Linda-li...hon kommer alltid att vara det:)
Vi har känt varandra sedan 7:e klass...vi umgicks i samma gäng på skolan och var väl inte direkt"bästa" vänner då...utan vi umgicks som sagt i grupp.

Vi står varandra mycket närmre nu än som tonåringar ...och hon är person som jag alltid vill ha i mitt liv...love you<3

Tina är en annan av mina bästa vänner:)
Hon och jag lärde känna varandra rätt så sent i livet....2003 närmare bestämt var första gången vi träffades:)

Vi fann varandra direkt och har fortsatt att vara vänner sedan dess:)
Hon är också en person som jag vill ha kvar i mitt liv...love you to<3

Marléne...Ja vad ska jag säga om henne??
Hon bara är min bästa vän,bonus syster...you name it;)
Vi har känt varandra sedan jag var 11 typ och hon kommer alltid att vara min bästa vän...i tidigare liv, i detta liv och i kommande liv...känns det som i alla fall:)
Älskar dig "bonus syster"<3

Det bästa med riktiga vänner är....att de finns där oavsett och det gör ni...detsamma gör jag för er:)

Tillägnar er en liten melodi mina älsakde vänner:)

Idag har de4t varit en sån där typisk söndag....
Lite halv rastlös och samtidigt trött;)

Snörde på mig skorna och byltade på mig vintermunderingen och så gick vi iväg hela familjen(nästan i alla fall...Clara var hemma)

Vi gick en bit härifrån och barnen skulle leta efter en is som de tidigare hade lekt på...inte på en sjö eller havet utan på backen;)

Men det vasr så mycket snö där nu plus en massa skare så det blev inte så lyckat...men de hade kul i alla fall:)

Oturligt nog så gjorde Elton illa tassen på skaren....så han haltade sig hemåt senare:(

Han är otroligt duktig vår lille vovve....kommer direkt när man ropar på honom även fst det kryllade av "hara spår" där...men de brydde han sig inte om:)

Det är ju en jakthund...men inte direkt mycket jakt i honom...däremot finns ett stort sökintresse:)

Vi drog Signe på en träkälke eftersom hon inte orkar gå så långt....så Elton fick äran att dra henne också:)

Han tyckte det var roligt ett tag...sen så lockade dofterna av grannens löptik lite mer än dra kälke;)

Nu håller resterande av familjen på att koka knäck:)
Det skulle bli av igår men saker kom i mellan så det blir nu istället...blir säkert gott:)

Bjuder på lite snöbilder från dagen:)


Alicia gillar vintern:)


Elton vill också springa med barnen:)




Signe är klassiskt vintersnorig som små barn är:)



Söt Melwin:)


Noa lite kall:)



Jag i vintermundering....inte snyggt men varmt:))


Nu tänkte jag att ni skulle få lyssna på en låt från den Julskiva som går varm hos mig varje jul sedan jag köpte den för....ja 6-7 år sedan kanske det kan vara:)

Ha det bäst...kram

Ja vad är kärlek?

Det är en individuell fråga som kräver ett individuellt svar....

För mig så är kärlek lycka,värme,trygghet och omtanke....

Kärleken till mina barn...den är på en nivå som inte går att mäta sig med något...den är nästintill villkorslös.
De flesta föräldrar älskar sina barn oavsett VAD de gör och hur de beter sig.

Bekräftelsen i form av kärlek från sina barn kan också se ut på olika sätt...beroende på ålder:)

Igår så när jag var på min sons spelning så fick jag en bekräftelse av honom t.ex....i hans text som han rappade så vänder han sig mot mig när han sjunger" Förlåt för allt jag gjort mamma, förlåt för allt jag snott mamma"
Tror ni att tårarna forsade nedför mina kinder då?
Svar ja....

För en stund sen så kom min äldsta dotter ner och ville ha en puss:)
Mellandottern säger ofta att hon älsakr mig och att jag är den bästa mamman:)
LillSigne hon är en riktig go´gumma...hon kommer ofta och så säger hon"Mamma, jag ska bara säga en sak.....jag älkar dig"
Eller som i morse"Du är min bästa mamma"...sötungen;)

Ja som ni ser så är det på olika nivåer som kärleksbevisen visar sig...men de finns där och det gör mig så lycklig:)

Kärleken som jag känner till min man...den är också på en helt annan nivå än vad jag nånsin tidigare har känt och upplevt:)

I vårt förhållande så är alla de saker som jag nämnde ovan otroligt starka...
Min man är så otroligt omtänksam....när jag har kommit hem efter en dags arbete...hämtat och lämnat barn på förskolan...så har han ofta maten på bordet. Det är städat och snyggt i köket...det är kärleksbevis för mig.

För han värdesätter våra stunder tillsammans lika mycket som jag gör och är det inte städat och bortplockat...tvättat eller ja.... you name it...så vet han att jag gör det sedan.

Men i stället så har han ofta gjort bort det mesta...så vi kan verkligen bara umgås på kvällen när barnen har lagt sig.

Kärlek är också det oväntade....att komma hem med en bukett blommor som man har plockat på en äng eller likande.

Saker med en eftertanke är kärleksfullt tycker jag:)

Nej nu ska jag gå ner till kärleken i mitt liv och se på "Så mycket bättre":)
Ha en fin kväll allihop och ta er en funderare på vad kärlek är för er...dela gärna med er:)

Lyssna och njut till en kärlekslåt.....
Kram

Idag så blev det "Hemstampe mos´n" och "Korv i ugn":)

För er som inte kommer från de norra delarna av Sverige så kommer det en liten översättning;)

Hemgjord Potatismos och Ugnsgratinerad Falukorv.....

 

Det var riktigt gott...framförallt mosen:)

Barnen tyckte också att det var mumma...fast killarna var lite skeptisk till mosen.

Jag vet inte om de  är van vid pulvermos.

Ken har ju gjort "hem mos" några gånger sedan vi blev ett par...men kanske inte så mycket innan och hur de gör i sin andra familj har jag ingen aning om...men skeptiska var de.

Men de åt upp allt i alla fall och det är ju huvudsaken:)

 

När min son var liten så ville han absolut bara ha "hem mos" :) Jag kommer ihåg när han en gång sa till mig att...: "När jag blir stor och har en tjej så måste hon kunna göra RIKTIG potatismos"

Ja men då är det ju bäst att du också lär dig göra det, sa jag. 

Så då kan ju du göra det om hon inte kan;)

På tal om min son...så ska han uppträda i kväll på Folkets Park i Kramfors:)  

Så självklart ska jag dit och lyssna på honom:)

Älsklingen får snällt stanna hemma med barnaskaran:)

 

Nu till en liten melodi..denna har jag lyssnat på många,många gånger under mitt liv och jag blir aldrig nånsin less på denna grupp:)

Lyssna och njut....

Kramen på er:)

 

 

Jaha då var det dags att berätta lite om mina föräldrar:)

Min Pappa heter Valdemar...kallas för Valle och har fyllt 60 år i år:)

Min Mamma heter Ann-Katrin och hon skulle ha fyllt 55 i år men sorgligt nog

så dog hon i cancer för snart 3 år sedan:(

Mina föräldrar träffades i Mellansel...där min mamma bodde då.

Mamma var bara 13 år och Pappa var 18 år....

Han åkte omkring i en "Raggarbil"..en Kaptitän tror jag bestämt att det var och frågade mamma om hon ville åka med:)

Det ville hon såklart...;)

Så de blev ett par och efter 4 år så föddes jag:) Mamma var bara 17 år när hon fick mig och fick någon form av förlossnings psykos..hon trodde liksom inte att jag var hennes. Att någon annan skulle komma och hämta mig snart.

Så pappa fick nog ta ett väldigt stort ansvar redan på en gång när det gällde mig...kanske därför jag alltid har varit "pappas flicka" ;)

 

Men i alla fall så 1 1/2 år senare så föddes min älskade lillebror Peter och ytterligare 2 år senare så föddes min älskade lillasyster Linda:)

 

I den vevan som Linda föddes så separerade mina föräldrar...så vi flyttade med mamma till Mellansel i en lgh. Men det var bestämt redan innan att jag skulle bo hos pappa så det året jag fyllde 4 år så flyttade jag tillbaks till pappa och hans nya fru...som han för övrigt fortfarande lever med.

 

Mina syskon Peter och Linda bodde kvar hos mamma ett tag...men de flyttade så småningom också till pappa.

 

Sedan 1980 så fick vi ett glädjande besked att vi skulle få ett syskon...mamma var gravid med hennes nye man:)

Linda bodde då fortfarande kvar hos mamma...

Som vi längtade...sedan kom nästa glädjande besked:) Det måste ju ha varit i början på 1981 som vi fick veta att vi skulle få ett till syskon:)

Pappa och hans fru väntade också barn:)

Så i Maj -81 så föddes min älskade lillasyster Sara och i November så föddes min älskade lillebror Andreas:)

 

Så vi är många syskon och de är det bästa som finns:)

 

Dagens låt är en melodi tillägnad mina föräldrar:)

Min pappa spelade denna för mamma när de satt där i bilen och var nykära:)

 

Älskar er Mamma och Pappa<3

 

 

 

 

 

Ja min första riktiga kärlek är ju min älskade man Ken:)

Har aldrig någonsin känt såhär för någon annan person tidigare....det är bara helt rätt:)

 

Men jag antar att det inte är det jag ska skriva om...så då skriver jag väl om min första kärlek som jag hade när jag var ung:)

 

Han heter Stefan och jag var så upp över öronen förälskad i honom i flera års tid....

Vi var tillsammans flera gånger under 5 års tid.

Jag hade naturligtvis andra killar under tiden när det var slut mellan oss och han hade också andra förhållanden...men vi kom alltid tillbaks till varandra.

Det var som en osynlig magnet mellan oss....kunde inte låta bli varandra när vi träffades.

Han var 6 år äldre än mig....så min far tyckte inte att det var något lämpligt umgänge för mig...och jag fattade ingenting.

Tyckte bara att han var dum i huvudet som inte kunde fatta att vi faktiskt älskade varandra;)

 

Med facit på hand...så hade han helt rätt. Klart att han var för gammal för mig då...men det insåg man ju inte då:/

 

Men han kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta och det är alltid lika roligt att stöta på honom eller talas vid i telefonen...ja jag brukar ringa och prata med hans fru ibland:)

 

Ja det var väl allt om min "första kärlek".....

Dagens låt blir en låt som jag förknippar med Stefan...lyssna och njut:)