Farsdag......
Idag så har vi varit och firat min älskade pappa:)
Vi var naturligtvis också till min älskade svärfar och uppvaktade honom....
Jag har så svårt att fatta att min pappa har nyss fyllt 60 år...han kan inte vara så gammal tycker jag....
Tanken på att han blir äldre skrämmer mig lite...eller ganska så mycket faktiskt.
När han inte finns längre...då har jag ingen av mina kära föräldrar kvar:(
Jag vet att det är livets gång....men ändå så känns det jättejobbigt.
Kommer ihåg när jag var liten så var min pappa mitt allt:) Han var min hjälte.....
Jag lämnade aldrig hans sida...om jag inte måste...
Han kunde allt, fixade allt, lagade allt...ja han var helt enkelt bäst:)
Var aldrig rädd för någonting...inte som han visade i alla fall. Fast nu idag så vet jag att han har Klaustrofobi...han är jätterädd för trånga utrymmen.
Det förklarar en del när vi var små och skulle bygga Snögrottor så ville han alltid lägga en spånskiva över öppningen så att inte taket skulle rasa in:)
Här kommer ett foto på min älskade pappa när han skulle över lämna mig till min man när vi gifte oss:)
När jag frågade min pappa om han ville överlämna mig...så sa han: " Äh!! vad ha du hitte pa nu da??"
Men jag ska då säga att han var mäkta stolt och lite nervös inför denna uppgift;)
Men han klarade det galant:)
Självklart så blir det en "pappalåt" idag....lyssna och njut:)
Jag älskar dig pappa <3
Din pappa är ju rena ungdommen :) yngre än både pappa och mamma min :)