malindasliv

Jag är en person som älskar julen...tycker det är mysigt med alla julprydnader och alla ljus osv.
Har vissa traditioner som jag för vidare till mina barn som mina föräldrar har fört vidare till mig. Sånt är jättemysigt tycker jag:)
T.ex när vi var små så fick vi alltid ett "godishus" inslaget på julaftonen....kommer ni ihåg dem ??
Det har ju jag även gjort till mina barn men de senaste åren så har jag inte hittat dem någonstans....tyvärr:(
Men de stora barnen har ju fått dem och varje gång så stod det samma från Tomten...
Då brukade de säga ...Men mamma  vi vet ju att det är du som har köpt dem;)
Men det är ju själva grejen som är rolig :)
Samma sak gäller det med tomtebloss....de brukar de också få....för så gjorde alltid mamma..hon slog in ett paket tomtebloss.....också det från tomten ;)
Så de får de alla barnen även de som är snart 18 och 15 år...bara som en kul grej :)
Och det roliga är att de tycker det är lite roligt :)

Det som är jobbigt är ju naturligtvis att min älskade mamma inte är här och firar julen med oss...inte kroppsligt i alla fall.
Att hon är med oss...det tvivlar jag inte på:)
För julen är en familjehögtid och då vill åtminstone jag samlas med familjen....jag är en sån där "familjeperson";)
Jag har ju förstått att det inte är alla familjer som känner så här men det gör åtminstone vi i vår familj , vilket jag är oerhört tacksam över.....:)

Men min älskade mamma fattas mig numera på jul...ifjol var första året som hon inte var med oss.
På ett vis så kan jag vara glad över att hon slapp se vilkern oerhört tragisk jul jag hade ifjol...det var nog den värsta julen i mitt liv.
Ingen glädje alls....Nej usch! Det skulle jag inte önska någon att gå igenom...låg mitt i en flytt  och så försökte vi få ihop en så normal jul som möjligt...men det gick inte alls så bra, vilket är helt förståeligt .

Hade mamma funnits så hade hon sagt : Men lilla gumman.....det blir nog bra ska du se:)
Eller: Jaha, jag har bara väntat på det här...du är som  din mamma du ....

Hon var helt underbar min mamma..så full av kärlek till oss barn:)
Ja till alla som hon hade runt omkting sig egentligen...tror inte att det är många personer som kan säga något ont om henne.
Just nu så saknar jag hennes värmande ord...hennes kramar...hennes skratt.
Gud vad jag saknar hennes skratt....för det var inte ofta på slutet som hon skrattade...
Det som gör mest ont över att hon inte finns här med mig det är att mina småtjejer inte kommer att känna sin mormor. Alicia har ju minnen av henne men de kommer ju att tyna bort och Signe hon kommer aldrig att komma ihåg något alls för hon var bara 4 månader när hon gick bort.
Men det finns ett kort på henne och mamma...ett enda kort.
Jag är så innerligt glad över att det åtminstone finns det....:)


Dagens låt blir tillägnad min älskade mamma...detta var en av hennes favoriter bland många..:)
Vi hade utdrag ur denna text i hennes dödsannons.....
Kram på er...:)